Maj 2008: Att blocka (eller montera) spets
På allmän begäran: Ett nyhetsbrev om att blocka spets!
« Blocka », vad är det?
Att « blocka » är en anglicism (« to block ») – jag tror att det svenska ordet egentligen är montering. Dock tolkar jag « montering » som hela slutförandet av en virkad (eller stickad) modell, med sömnad, kantning, isyning av eventuella knappar osv. (Rätta mig gärna om jag har fel!) Därför kommer jag här att använda ordet « blocka » – det handlar om att fukta något virkat (mer om hur man gör det kommer nedan), spänna ut det till den form man önskar, och låta det torka.
Om du virkar « ospetsigt », t.ex. bara stolpar och/eller fastmaskor, är det frivilligt att blocka. Gör du det, kommer virkningen att ligga riktigt slätt, även i hörnen, och se extra snygg och « färdig » ut – men det är inte absolut nödvändigt.
När man virkar spets anser jag att det är obligatoriskt att blocka. Genom att blocka öppnar du upp mönstret, slätar ut virkningen och får verkligen valuta för de timmar du lagt ner på att virka. Det kan verka besvärligt (dock förhoppningsvis mindre avskräckande om en stund, när du har läst färdigt det här nyhetsbrevet), men det är verkligen värt det.
Vad behöver man?
Först något virkat att blocka, förstås. I provlapparna jag virkade upp för det här nyhetsbrevet använde jag ren ull, eftersom ull ger fantastiska resultat när det gäller blockning. Syntetgarner går inte att blocka ut på samma sätt som naturfibrer. Om ditt garn är en blandning av syntet och naturfiber borde det dock fungera.
Förutom det behövs en slät, fast yta som man kan sticka knappnålar i. En stor matta, heltäckningsmatta eller en säng som står oanvänd fungerar bra. Jag har tjocka plattor av något slags kompakt frigolitliknande material som jag köpt på en byggmarknad (jag tror att de egentligen är avsedda för isolering). De var billiga och de är lätta. När jag inte använder dem står de gömda bakom en dörr.
Dessutom behövs frottéhanddukar för att täcka blockningsunderlaget. Naturligtvis skulle man kunna använda vilket mjukt tyg som helst som suger upp fukt, men jag gillar frottéhanddukar. Frottéytan hakar fast en aning i virkningen, och gör det väldigt lätt att släta ut arbetet och få det att ligga kvar någotsånär medan man nålar.
Just det, nålar behövs också. I USA används ofta T-formade knappnålar. Jag använder knappnålar med runda, färgade huvuden i glas eller plast, som är lätta att hitta i både Sverige och Frankrike. Det är bra om knappnålarna har litet större huvuden, eftersom det inte gör lika ont i fingrarna när man kör ner nålarna i blockningsunderlaget. Dessutom är de färgade huvudena lätta att se när allt är klart och det är dags att dra ut alla nålarna igen. (På bilderna nedan är det inte sådana nålar. Jag har stoppat undan dem på ett säkert ställe – så säkert att jag inte har en aning om var de är just nu.). Egentligen kan man använda vilka knappnålar som helst, bara de är rostfria.
Dessutom ska virkningen fuktas. Mer om det längre fram.
Hur man gör
Att nåla
Man nålar antingen innan eller efter det man fuktat arbetet. Läs klart innan du börjar så att du kan välja hur du vill göra
Släta ut virkningen med händerna. Jag brukar börja med en knappnål i ett hörn. Om det är ett litet projekt sätter jag den andra knappnålen i motsatta hörnet. Sedan fortsätter jag att nåla ut hörnen, för att sedan övergå till sidorna.
Om det gäller något stort, som t.ex. en sjal, är det inte praktiskt att göra så. Då börjar jag med att nåla en sida, eller vid spetsen om det är en trekanstsjal. Om du har virkat efter mönster, och använt samma virknål och samma typ av garn som föreskrives, kan måtten i mönstren fungera som vägledning för hur mycket du ska spänna ut arbetet. Annars sträcker du ut det tills det ser bra ut. Var försiktig – garn är starkt, men beroende på hur det är spunnet och vad det består av finns en risk för att det går sönder om du sträcker alltför hårt. Var särskilt försiktig med garn som bara består av en enda tråd.
På långa raka sidor kan man använda något som på engelska kallas blocking wires, blockningsvajrar. Jag har inga sådana, så jag använder mina gamla raka stickor istället. Se bara till att stickan (eller vajern) är tillräckligt tunn, så att det inte blir oönskade hål i arbetet. « Väv » stickan genom kanten där det ser lämpligt ut. Så här kan det se ut:
Även här behövs knappnålar för att hålla stickorna på plats, men du behöver inte alls lika många. På den här provlappen använde jag en sticka och två knappnålar för den vänstra kanten. För den vänstra kanten krävdes sju knappnålar för att få det någotsånär rakt (se bild längre fram):
Då handlar det bara om en liten provlapp. På ett större arbete är fördelarna ännu klarare. Det går fortare, man behöver inte så många knappnålar, och det är mycket enklare att justera allt eftersom.
För justera behöver man. Det är närapå omöjligt att få alla nålar på rätt plats på en gång. Virkningen kanske blir för hårt sträckt på ett ställe och för litet på ett annat. Kanterna kanske inte blir raka på en gång, eller så upptäcker du att alltihop är snett. Ha tålamod, flytta nålarna och tänk på hur vackert det kommer att bli.
Men var inte alltför perfektionistisk heller. Det handlar ju om garn, ett mjukt och elastiskt material. Små misstag syns knappast.
Fukt
Virkningen måste fuktas, annars är det ingen idé att nåla upp den. Den kommer att återta sin ursprungliga, skrynkliga form så fort du drar ut nålarna.
Det finns (minst) tre metoder för att fukta virkningen.
Den första jag lärde mig (av mamma) var att spruta vatten med en spray- eller stänkflaska på arbetet och låta det torka. Det var så jag gjorde med den här provlappen:
Det fungerar utmärkt, men jag blockar sällan på det här sättet numera. Jag tenderar att spruta ganska mycket vatten på arbetet, för att vara säker på att det är ordentligt fuktigt. Sedan tar det lång tid innan det är torrt igen, särskilt om det handlar om något tjockt. Jag är inte särskilt tålmodig av mig.
Den andra metoden är den jag nästan alltid använder på virkade plagg: ångning. Den här provlappen har ångats:
Jag använder mitt vanliga ångstrykjärn. Jag fyller det med vatten, sätter på högsta temperatur och väntar tills det blivit varmt. Sedan håller jag det över arbetet, som om jag strök. Men jag stryker inte. Järnet rör aldrig virkningen – det är ångan som gör jobbet.
Jag gillar den här metoden, men det gäller att inte bränna sig själv, virkningen eller underlaget. Ånga är väldigt hett!
Just på grund av hettan torkar arbetet snabbt. Bra om man är otålig som jag!
Den tredje metoden är den jag tycker fungerar bäst för att blocka spets, och den jag använde på den här provlappen:
Lägg arbetet i blöt i ljummet vatten i ungefär 20 minuter. Se till att vattnet täcker.
Lyft försiktigt upp ditt alster ur vattnet – det är genomvått och tungt. Använd båda händerna, och se till att inga större delar hänger ner. Lägg virkningen på en torr frottéhandduk och släta ut den. Du kan lägga arbetet dubbelt om det är större än handduken.
Lägg en annan frottéhandduk ovanpå och rulla ihop handdukarna, med virkningen emellan. Vrid inte – då kan virkningen bli snedvriden – men tryck på handduksrullen för att pressa ut så mycket vatten som möjligt. Ett effektivt sätt att göra det här är att ställa sig på handduksrullen.
Rulla ut handdukarna igen och häpna över hur mycket vatten de tagit up. Nu är din virkning helt och hållet genomfuktad (eftersom du lät den ligga i blöt såpass länge), men inte alls våt (tack vare frottéhanddukarna).
Nu kan du nåla upp arbetet på blockningsunderlaget. Det är lättare än med de två föregående metoderna. Virkningen är fuktig och « slapp », och låter sig villigt sträckas ut.
Nästan färdigt
Nu är det bara att låta det hela torka. Se till att barn eller husdjur inte kommer åt ditt arbete under tiden.
När allt är genomtorrt drar du ur alla nålarna. Lyft virkningen försiktigt från underlaget. Ta det lugnt – om du inte är helt olik mig kommer en nål alltid att sitta kvar någonstans.
Fäst alla trådar och visa ditt alster för hela världen.
Om du fortfarande inte känner dig motiverad vill jag be dig titta på de här bilderna. Oblockade provlappar:
och blockade:
Vi ses snart!
Pattern shop (mönsterbutik på engelska)
