Nyhetsbrev juli 2009: Snygga kanter – olika sorters vändmaskorNytt:Jag har en ny, vacker färg i mohairgarn i lager – grått med ett stänk av blått. Det känns som att virka ett moln. 
Det här garnet ingår i mohairversionen av materialsatserna för Armorique och Falbala. Beskrivning på svenska? Frågor? Kontakta mig.Beställningar av materialsatser som görs mellan 24 juli och 15 augusti kommer att skickas ut den 16-17 augusti, efter min semester (lagret stannar i Frankrike medan jag semestrar i Sverige). Mönster kan köpas och laddas ner som vanligt under denna period, och jag finns tillgänglig via mejl.Vändmaskor:En av de första sakerna man lär sig när man börjar virka är att man måste göra vändmaskor. I början av ett varv måste virknålen « klättra upp » till varvets höjd. Därför gör man en « stege » av luftmaskor – vändmaskorna.Om du virkar stolpar eller ett stolpbaserat mönster anger mönstret (eller den som lär dig att virka) i regel att du ska vända med 3 luftmaskor. Förmodligen anges också att dessa 3 luftmaskor ska räknas som den första stolpen på varvet.Det innebär att du hoppar över den första maskan och virkar den första « riktiga » stolpen i andra maskan på varvet. Resultatet blir ungefär såhär: 
Ser du det lilla hålet i början av varje varv? Det bildas eftersom vändmaskorna börjar i kanten på arbetet i stället för i den första maskan. Det blir inte bättre av att den lilla luftmaskkedjan är tunnare än en riktig stolpe. Om du har virkat ett tag har du kanske bestämt dig för att leva med det där lilla hålet, och acceptera det som ett av virkteknikens karaktärsdrag. Varför inte?Men kanske tycker du som jag att det där hålet är irriterande, särskilt när du gör saker i delar som sedan ska sys samman.Det första steget på min väg mot den hålfria kanten bestod i att strunta i rådet att räkna vändmaskorna som den första maskan på varvet. I det här fallet virkar du 3 lm och sedan den första stolpen i varvets första maska:
På så sätt blir varje maska på varvet en « riktig » maska. Hålen försvinner.Den här metoden gör också livet lättare för nybörjare – och även de mer erfarna. Det är mycket lättare att räkna maskorna på varje varv när varje maska är en riktig maska med ett snyggt « V » på ovansidan.
Dessutom minskar risken för ofrivilliga minskningar i kanten – det är lättare att se den sista maskan på varvet när den är en maska som alla andra och inte en tanig luftmaskkedja.Men jag var inte helt och hållet nöjd med den här lösningen. Jag tyckte att kanterna blev för ojämna och knöliga. De 3 luftmaskorna syntes för mycket. Så jag började använda den metod jag använder än idag – att vända med 2 luftmaskor, utan att räkna dem som en maska på varvet:
Den här luftmaskkedja är mycket närmare stolpens faktiska höjd. Kanten är jämnare, och de små ojämnheter som finns kvar är lätta att dölja i en söm eller en kantning.Med den här kortare luftmaskkedjan kommer den första maskan på varvet att dras ner en aning. Ingen fara – det jämnar ut sig på nästa varv. Men om du tycker att kanterna är för hårda efter flera varv är det bättre att vända med 3 luftmaskor i stället för 2. Det finns en annan metod. Jag använder den inte (i alla fall inte just nu), men den är väl värd att nämnas. Istället för att vända med en luftmaskkedja kan du helt enkelt dra ut öglan på kroken tills den har samma höjd som nästa varv och genast virka den första maskan. Det här kräver en hel del övning i början, och du måste noga kontrollera storleken på öglan. Men, vem vet, det kanske blir din egen favoritmetod! Vi ses snart!
Annette Petavy Design – Nyhetsbrev 2009 – Snygga kanter: vändmaskor i virkning
