Nyhetsbrev september 2009: SpikmaskorNytt:Jag ska be att få presentera Clementine, mitt senaste mönster:En liten jacka virkad i vackert merceriserat bomullsgarn, för sommar, höst och vinter! Mönstret (än så länge på engelska) finns i butiken.Jag har kompletterat den engelska butiken med information om garner och materialsatser. Eftersom jag inte har någon specifik svensk butik har jag valt att lägga översättningen av informationen här (klicka). Om du har några frågor som inte besvaras i det materialet, säg gärna till.Nummer 4 av den brittiska tidningen Inside Crochet har just kommit ut. I tidningen finns en modell som jag designat, nämligen Elvira:På bilden visar min dotter provplagget, innan jag skickade iväg det (den storlek tidningen vill ha passade alltså perfekt på min 12 1/2-åring). Bilderna tidningen är också väldigt fina. Mönstret är en kombination av spets och reliefmaskor – jag måste verkligen ta mig tid att experimentera mer med den tekniken. Spikmaskor:Som många av er redan vet älskar jag de möjligheter att använda färg som virkningen erbjuder. Det finns så många tekniker att utforska.Den här månaden vill jag ta en närmare titt på en av dessa tekniker. Jag vet inte om den har något namn på svenska, men jag har valt att kalla den spikmaskor (inspirerat av det engelska namnet spike stitches).Spikmaskor är en variant av den vanliga fastmaskan. Grundprincipen är enkel: istället för att sticka virknålen genom maskan i föregående varv sticker du den genom ett varv längre ner i arbetet. Som så ofta när det gäller virkat är principen enkel, men möjligheterna oändliga!Mönstret i väskan Chubby Bag (finns på svenska, hurra!) bygger på en enkel tillämpning av spikmasktekniken:De lodräta gröna strecken, som gör att väskan nästan ser vävd ut, är helt enkelt fasta maskor som virkats genom en maska flera varv längre ner i arbetet.Om du tittar noga på handtaget till höger i bilden kan du se hur en spikmaska ser ut på avigsidan. På rätsidan är maskan smal, men på baksidan ser den ut som ett bredare « V » – kanske föredrar du avigsidan?Men hur gör man då?Grundinstruktionen är väldigt enkel: Virka fastmaskan genom motsvarande maska X varv längre ned. Eftersom virkade maskor inte är helt symmetriska kan det dock vara litet svårt ibland att se precis var man ska sticka igenom virknålen.Knepet är att noga identifiera maskan i föregående varv (där du vanligtvis skulle virka din fastmaska) och räkna nedåt i den lodräta raden av maskor under den. X är den maska där du skulle ha virkat en vanlig fm. -1 är motsvarande maska 1 varv längre ned, -2 är motsvarande maska 2 varv längre ned, osv.Spikmaskan kommer att « täcka över » X-maskan. Nästa maska ska virkas i maskan som följer direkt efter X.I bilden ovan har jag virkat en spikmaska 1 varv under X.Här är varvet färdigt, med en spikmaska 2 varv längre ned i mitten och en annan 3 varv längre ned till vänster.Vi vänder på provlappen och ser efter hur det ser ut på baksidan:Ser du att maskorna är bredare och öppnare?För att se till att du inte av misstag hoppar över några maskor när du börjar med den här tekniken rekommenderar jag verkligen att du räknar maskorna före och efter ett spikmaskvarv. Med litet övning blir det snart lätt att placera maskorna på rätt ställe.Nu ska vi titta på ett spikmaskmönster som är litet mer invecklat än det i väskan Chubby Bag.Det här mönstret finns i många böcker – ett slags våg som förskjuts till hälften i nästa mönsterrapport.Den här lappen är ganska löst virkad – med fastare virkning blir mönstret litet tydligare. Jag gillar när geometri möter färglek på det här sättet. I nästa bild har jag använt tre olika färger:Man kan nästan virka mönstret med utgångspunkt i bilden – det är i vilket fall lättare än att följa skrivna instruktioner för den här sortens mönster. Det allra tydligaste sättet att beskriva mönstret tycker jag är ett diagram. I diagrammet nedan, där symbolen står för en spikmaska, visas första etappen i mönstret:Och i nästa diagram har den andra etappen lagts till:Det syns tydligt att spikmaskorna virkas över en randig bakgrund av fastmaskor (i det här fallet består varje rand av 4 varv). Spikmaskorna virkas på första varvet efter färgbytet.Du förstår säkert hur lätt det är att experimentera fritt med den här tekniken.Men alla virktekniker har sina potentiella problem och begränsningar, så nu tar vi dem:Lade du märke till formen på proverna i bilderna ovan? De buktar ut ganska kraftigt vid spikmaskvarven. Det beror på att spikmaskorna har en kraftig tendens att trycka ihop arbetet vertikalt. Eftersom maskorna måste ta vägen någonstans vidgar de sig på bredden istället. Det betyder också att resultatet är ganska tätt och kraftigt – vilket kan anses som en fördel eller en nackdel, beroende på vilket slags projekt du vill använda tekniken i.Den här tendensen kan motverkas på två sätt:1. När du virkar spikmaskan, se till att lyfta virknålen till det nya varvets höjd, genom att dra i öglorna som bildar maskan så att de blir längre. Om det finns tillräckligt med garn i maskan så att arbetet kan ligga slätt, kommer resultatet inte att bli lika kompakt som om maskan trycker ihop tidigare varv.2. Prova med ett mönster som bygger på kortare « spikar ». I det trefärgade mönstret i bilden nedan går spikmaskorna bara ner ett varv. Resultatet är inte styvare än vanliga fastmaskor virkade i samma garn med samma virknål. Men om du gör en grytlapp t. ex., är det naturligtvis ett tjockt och tätt material du är ute efter! Allt beror på vad man virkar.Så plocka fram din hög/påse/låda med garnrester och börja leka. Spikmaskor är perfekta för att använda upp överblivet garn – och dessutom är de roliga! Vi ses snart!