I butiken:
Jag säljer nu Carrie Bostick Hoges fina bok Madder Anthology 2 – Simple Pleasures.
Boken är på engelska, med amerikanska mått (tum och yards), och den är full av fina modeller. Mer information om boken finns i butiken.
Lagom till sommaren lade jag till två nya färger i garnet Linea:
Lineagarnet (från svenska Ullcentrum) består av tre trådar lin och en tråd bomull.
Mer information om garnet finns i butiken.
Sommaren firas också med nya specialerbjudanden i butiken:
Skynda dit och se vad som finns kvar!
På bloggen (på engelska och franska):
Eftersom jag har förmånen att sälja den franska versionen av Alana Dakos’ fina mönster Cabled Leaf Pullover föreslog jag att tröjan stickas i mellantjock merino, och visade ett prov i det garnet med den fina flätan.
Jag sydde den här lilla påsen till en uggleälskande väninna.
Jag blev inspirerad av de nya färgerna i Linea och stickade ett litet prov baserat på Kirsten Kapurs sjalmönster Montrachet.
Jag skrev rätt mycket på bloggen om Carries fina bok Madder Anthology 2: en allmän presentation av boken, följd av förslag till garner för att sticka mönstren Lucia, Barn och Liv, Laurel, Lila Top Down och Lillian, Lila Winter och Lainey, samt Lucinda och Lori.
Jag publicerade en förklaring av Carol Sundays metod för förkortade varv. Tack till Carol som gett mig lov att förklara hennes metod, och till Nathalie Mainsant som lånade mig sina händer och sin stickningskunskap (det är mycket svårare att fota stickningsinstruktion själv jämfört med virkning).
Jag visade en liten sjal jag stickade för nöjes skull när jag var i Sverige i maj.
Jag publicerade också ett nytt avsnitt av min podcast på franska: épisode 40. Den här gången gjorde jag också en illustrerad version som finns på YouTube.
Halvcirkelformade sjalar
Jag fortsätter att fundera över enkla sjalar i olika former. Förra månaden handlade det om trekanter, den här månaden är temat halvcirklar.
Sjalar i halvcirkelform är populära, så det var kul att leka litet med hur man kan göra dem.
Här kommer resultaten (hittills!). Alla former nedan virkas uppifrån och ned, med ökande maskantal.
1. Enkel halvcirkel
För att virka en halvcirkel får man förstås utgå ifrån reglerna för virkade cirklar, som jag tog upp i nyhetsbrevet för november 2012. Men om man utgår strikt från den grunden blir resultatet inte riktigt en halvcirkel. När du virkar en cirkel i stolpar behöver du öka med 12 stolpar på varje varv. Om du provar att virka en halvcirkel och ökar 6 stolpar på varje varv kommer du snart att se att den form du får är litet mindre än en halvcirkel. Maskorna spänns inte på samma sätt som i en cirkel, där de omgivande maskorna drar i dem från båda hållen, så de fördelar sig inte på exakt samma sätt.
Så när jag virkar en halvcirkel i ett mönster som utgår från stolpar försöker jag öka 8 maskor på varje varv. Det innebär att i stället för en form som inte är riktigt en halvcirkel, blir det en form som är litet mer än en halvcirkel. Jag tycker att det är en klar fördel när man virkar en sjal. Om « vingarna » drar sig lätt uppåt blir sjalen enklare att bära och ligger bättre runt axlar eller hals.
Jag brukar understryka detta genom att hela tiden göra en ökning i början och slutet av varje varv.
Varv 1: 5 lm (räknas som 1 lm + 1 st + 1 lm), 1 st i 5:e lm från virknålen, [1 lm, 1 st] 3 ggr; alla stolpar virkas i samma lm som den första stolpen. — 5 st och 4 lmb (luftmaskbågar).
Varv 2: 4 lm (räknas som 1 st + 1 lm), 1 st i första lmb, 1 lm, 1 st i nästa st, 1 lm, 1 st i nästa lmb, 1 lm, 1 st i nästa st (= mittmaskan), 1 lm, 1 st i nästa lmb, 1 lm, 1 st i nästa st , 1 lm, 1 st i sista lmb, 1 lm, 1 st i 4:e lm i början av föregående varv. — 9 st och 8 lmb (en ökning med 4 st).
Det är praktiskt att sätta en markör i mittmaskan och flytta den upp varv efter varv.
Varv 3: 4 lm (räknas som 1 st + 1 lm), 1 st i första lmb, 1 lm, 1 st i nästa st, 1 lm, 1 st i nästa lmb, [1 lm, 1 st i nästa st] 5 ggr, 1 lm, 1 st i nästa lmb, 1 lm, 1 st i nästa st, 1 lm, 1 st i sista lmb, 1 ml, 1 st i 3:dje lm i början av föregående varv. — 13 st och 12 lmb (en ökning med 4 st).
Varv 4: 4 lm (räknas som 1 st + 1 lm), 1 st i första lmb, [1 lm, 1 st i nästa st] 4 ggr, 1 lm, 1 st i nästa lmb, [1 lm, 1 st i nästa st] 3 ggr, 1 lm, 1 st i nästa lmb, [1 lm, 1 st i nästa st] 4 ggr, 1 lm, 1 st i sista lmb, 1 ml, 1 st i 3:dje lm i början av föregående varv. — 17 st och 16 lmb (en ökning med 4 st).
Man ökar 4 gånger på varje varv, och varje ökning ger 2 nya maskor (1 st + 1 lm). Det totala antalet maskor ökar med 8 på varje varv.
Från och med varv 5 fortsätter man att öka en gång i början och en gång i slutet på varje varv (= 2 ökningar). De 2 ytterligare ökningarna ska flyttas och göras på olika ställen varje varv, så att formen blir rundad och inte kantig. Så här gör jag:
Den guldfärgade säkerhetsnålen sitter i mittmaskan. De silverfärgade säkerhetsnålarna markerar de luftmaskbågar där jag ska göra mina ökningar på nästa varv. De bör inte placeras rakt ovanför ökningarna på föregående varv.
Så länge projektet är litet är det lätt att räkna luftmaskbågar, men när sjalen växer blir det tidsödande. För att placera markörerna innan varvet virkas viker man arbetet dubbelt med ledning av den markerade mittmaskan.
Ökningsmarkörerna sätts i två luftmaskbågar mitt emot varandra, på var sida om mittmaskan. När mönstret är litet och repetitivt som här är det inte absolut nödvändigt att placera ökningarna exakt i motsvarande luftmaskbåge. Om ökningarna inte skulle bli exakt symmetriska syns det knappast i den färdiga sjalen.
2. Halvcirkel med längre vingar
Som sagt brukar jag understryka de uppsvängda vingarna på sjalen genom att alltid öka i början och slutet av varje varv. Man kan ta det här snäppet längre genom att göra en extra ökning i början och slutet av vissa varv. Det är vad jag gjort här.
Varv 1 till 5 virkas exakt som tidigare. På varv 6 gjorde jag två extra ökningar: en precis efter ökningen i början av varvet (i den andra luftmaskbågen) och en precis före ökningen i slutet av varvet (i den näst sista luftmaskbågen). Jag bibehöll de två ytterligare ökningarna som görs på varierande ställen (en ökning med 6 st).Jag upprepade de här extra ökningarna vart 3:dje varv. Som synes ger detta en tydligare kurva i sjalens ovankant. Vingarna blir också något längre. Formen blir mer och mer utpräglad ju fler varv som virkas. Prova dig gärna runt med placeringen av de extra ökningarna. De kan göras oftare eller med fler varv emellan.
3. Halvcirkel med pi-inspiration
« The pi shawl », « pisjalen » (pi som i 3,14), uppfanns av den briljanta amerikanska stickaren Elizabeth Zimmermann. När man gör en pisjal koncentreras ökningarna till vissa varv. I princip dubblerar man antalet maskor på varje ökningsvarv. Ju mer sjalen växer, desto längre blir det mellan ökningsvarven.
Jag ville leka litet med idén, som från början var en rund stickad sjal, och anpassa den till en virkad halvcirkel.
Varv 1 – 3: Som för den enkla halvcirkeln ovan. Det blir 13 st och 12 lm på varv 3.
Varv 4 (ökningsvarv): 4 lm (räknas som 1 st + 1 lm), 1 st i första lmb, 1 lm, 1 st i nästa st, [1 lm, 1 st i nästa lmb, 1 lm, 1 st i nästa st] till slutet av varvet; sista st virkas i 3:dje lm i början av föregående varv. — 25 st och 24 lmb (en ökning med 12 st).
Varv 5 – 7: 4 lm (räknas som 1 st + 1 lm), 1 st i nästa st, [1 lm, 1 st i nästa st] till slutet av varvet; sista st virkas i 3:dje lm i början av föregående varv.
Varv 8 (ökningsvarv): Som varv 4. — 49 st och 48 lmb (en ökning med 24 st).
Varv 9 – 14: Som varv 5 – 7.
Varv 15 (ökningsvarv): Som varv 4.
Mellan det första ökningsvarvet (varv 4) och det andra (varv 8) kunde jag virka 3 varv utan ökningar. Mellan det andra och det trejde ökningsvarvet (varv 15) kunde jag virka 6 varv utan ökningar. Man får prova sig fram till exakt hur många varv som kan virkas före varje nytt ökningsvarv, men det blir allt längre mellan ökningsvarven ju större sjalen blir.
Det här är naturligtvis väldigt intressant om man vill lägga till sektioner med mer komplexa mönster, eftersom man inte behöver lista ut hur man ska göra ökningarna i mönstret. Men jag medger gärna att jag tycker att den enkla filévirkningen blir väldigt spännande när man virkar så här. Maskorna sträcks inte ut på samma sätt på de olika varven. På ökningsvarven och varven precis efter ökningen ligger stolparna tätt, men luftmaskbågarna öppnas mer och mer ju fler varv som läggs till, ända tills ett nytt ökningsvarv behövs. Resultatet blir ganska sofistikerat, även om tekniken är enkel.
En liten nackdel är att ovankanten på sjalen blir litet mer oregelbunden med den här metoden – men de ojämnheterna kan lätt döljas i en liten virkad kant.
Jag hoppas att du fått en del nya idéer, och lust att ta fram virknålen för att leka med halvcirklar! Om du vill, skicka gärna ett mejl eller kommentera nedan och tala om vad du tycker eller visa vad du gjort.
Vi ses snart!
